Etikettarkiv: Vägar

Besök i en egen värld i Segisu i Lofa – skola och vägar

Dags att besöka skolan Utbildningsfonden byggt i Segisu i Lofa i norra Liberia under 2016. Momolu Vannie som ansvarat för byggandet av skolan sa när vi åkte från Monrovia: ”Remember that the road will get worse, however bad you think it is”.  Efter att ha bilat genom Västafrika på 80-talet var jag ganska säker på att ha sett en hel del. Men Momolu hade rätt. Stora jeepen som vi hyrt funkade inte enligt Momolu, utan bara en största modell Land Rover av äldre modell funkade. Vi bytte. Först skulle hyrbilsfirman bara flytta nummerskylten från andra bilen…

Vi skulle åka till en annan egen värld. Första 20 milen är som en bättre svensk landsväg. Bl a tack vara svensk hjälp genom SIDA inom ett större projekt. Att hjälpa med vägar är så rätt. Landet lider konstant av att inte kunna transportera varor utan ohyggliga kostnader – om det ens går. Det jordbruket producerar möglar ofta bort. Därför satsar även SIDA bl a på sk feeder roads, som ökar möjligheterna att få ut godset till vägarna överhuvudtaget. Resterande sträcka från Gbarnga till Lofas provinsstad Voinjama är det 20 mil till. Första sträckan tog 2h (100 km/h i snitt), andra sträckan tog 6.5h (31km/h i snitt). Men det var bara början.

Vägen mot Segisu – och då är det torrsäsong just nu

Efter en övernattning i Voinjama på enkelt s k Guesthouse började den riktigt dåliga vägen på väg till Segisu, som blev värre och värre. Ett av huvudskälen till att Segisu-skolan blev så försenad var att det först behövdes en ny bro, för att få ut materialet och att skogsstigen behövde rensas av communityn för att kunna få ut byggmaterialet. Det som inte producerades lokalt. Resan gick över mindre bergspass och över en ovanlig savann där det fortfarande finns djur som antiloper, leopard, buffalo och faktiskt t o m elefant och lejon – även om de är oerhört ovanliga. Bakom passet finns totalt 14 st mer eller mindre isolerade byar. En egen värld.

En egen värd

Byar som har fantastiska förutsättningar med aktivt jordbruk som ris, jordnötter, kakao, kaffe, palmolja etc. Just det – men mer eller mindre omöjligt att transportera ut det på ett vettigt sätt. Här nådde vi nu en snitthastighet med 13km/h och då bromsar man aldrig i kurvorna, man ”vet” att det inte kommer nån annan. Men man tutar. Att åka bil här under regnsäsongens månader går inte alls.

Extra imponerad blev jag att förstå att det var i den här terrängen som teamet fick ut vår hjälp under Ebolan för två år sedan (mer info finns på hemsidan), den skedde med motorcyklar. Den hjälpen kan jag lova att man kom ihåg i byarna. Vi åkte genom byar som Kpakutata, Zawordamai. Sista biten hade ingen bil åkt på månader. Det kändes som att åka in i en egen värld.

Palmolja extraheras

I en vacker glänta låg byn Segisu. Redan vi infarten låg skolan på en fin höjd – precis som på bilderna vi fått skickade. Vårt besök engagerade hela byn och ett antal formella representanter. Byarna har en stark lokal styrning med många representanter – som alla håller fina långa tal. Här får man inte ha bråttom på ceremonier. Efter en timme på skolgården fick vi se klassrummen. En fin byggnad som håller bra kvalitet där det inte alls funnits en skola innan. Skolan hade dessutom nu fått barn från ett par intilliggande byar Wahnlana och Botaihiwa. Segisu-byn är ett nav med ett bra läge jämfört med kringliggande byar. Därför brändes tyvärr alla husen ner under inbördeskriget – som var den hemska förklaringen till frågan varför den byn såg lite ”nyare” ut.

Segisu-skolan ligger vacker på en höjd

Just nu går drygt 250 st elever i Segisuskolan. De vill försöka få även högstadium. Segisu och kringliggande byars elever som vill nå högstadiet måste nu gå ca 9h bärande mat på huvudet och bo borta ett par veckor i stöten till staden Kolahun. Byns föräldrar undersöker hur de skulle kunna få dit en lärare som kan hantera högstadiet. Entusiasmen över skolan var stor och vi tackade för byns engagemang i byggandet. Som traditionerna kräver blev jag en get och en höna rikare – som jag skänkte vidare under resan. Dessutom fick jag gärna ta en farm om jag ville.

/Peter Henning åt Utbildningsfonden

Hur man bär saker i Liberia

Mattelektion

Stor stöttar liten

Entusiastiska kids

Samling på skolgården

Dags att gå till skolan

Uppställning i klassen

 

Annonser

Bilder från starten av skolbygget Segisu i Lofa County!!

Arbetet med att bygga en ny skola till ”Segisu Public School” i Lofa County har börjat. Den kommer användas av barn i Heembeh-klanen i LUKAMBEH distriktet. Lofa ligger avlägset vid gränsen mellan Sierra Leone och Guinea (röda delen i kartan).

Det var en region som var mycket hårt drabbad av Ebolan och där Utbildningsfondens givare även gjorde viktiga Ebolainsatser, I just Segisu visar vår dagbok att teamet den 28/10 2014 och delade ut 486 flaskor klorin, 15 handtvättshinkar och 2700 tvålpåsar – en del i del stora utdelningen i hela Lofa. Det stödet kommer man ihåg med.

Lofa County Map

Nu har vi fått efterlängtade bilder och text från starten av skolprojektet, även om bilderna är jobbiga. Bäst att fokusera på vilken skillnad det kommer bli tack vare alla som stöttar. Skolan kommer ha minst 319 studenter. Som ni ser på bilderna så är tyvärr behoven enorma, men en vettig skola är ett mycket viktigt steg. Ett skola som ger bättre utbildning, kan attrahera elever och lärare samt ger hälsosammare skolmiljö. En skola som inger viktigt framtidshopp – och som vi skrev om i förra inlägget – även en viktig ekonomisk satsning som ger jobb.

Transporter är en mardröm. I vissa delar av Liberia är vägarna mycket bättre, bl a tack vare alla oss svenskar via SIDA. I Lofa såg det dessvärre ut så här för ett par veckor sedan när teamet var på plats.

Under våren måste vi fixa skolmöbler till skolan med!
Köp gärna lite skolmöbler i julklapp till svärmor och kidsen på bilderna med bankdosan på bankgirot 876-6834 (100% av gåvan till Liberia). Alla gåvor blir stora här!

Missa inte att läsa mer nedanför bilderna där teamet på plats själva berättar mer om Segisu
(text och bilder: Momolu Vannie)

Bad road

Bad road (- ja, det kan man kalla det….)

front-view-of-land-desinated-for-school-project

Här är marken som skolan ska byggas på

Students

Skolelever

In class

Inne i dagens ruckel

Meeting to discuss school project

Här diskuteras skolprojektet med lokala grannskapet

Sand being gather by community

Grannskapet hjälper till med vissa delar av projektet, bl a samla sand.

students-during-devotion

Skolelever på morgonen inför skolstart

students-of-segisu-public-school_in-class

I befintliga rucklet

DESCRIPTION OF SEGISU PUBLIC SCHOOL (by Momolu Vannie)

Segisu Public school is own and operated by the Community people, located within the Hembeh clan, in the newly created LUKAMBEH district, in Lofa County, is one of the poorest Community on planet Earth.

Thou there is no comparison in the entire area as all of the towns in the region have similar story, it is believed that the intervention of Swedish Education Funds through Multi Services Liberia, will mark the beginning of real light as the school of 319 registered students, has only 1 government pay teacher and 5 volunteer teachers.

The school is without a former school building, hosted in the home of a community member who has traveled out of the community in search of a greener pasture.

As a predominantly substance farming community, residents agreed to help volunteer teachers with their farm work as a compensation, since they cannot afford to pay school fees.

Though indicated that blue and white as the official uniform, Students are without uniforms due to inability of parents to buy one.

Segisu Public school is located in the intersection, connecting six different and completely undeveloped towns. The hold community of 14 towns lack basic educational facilities, with kids being separated from their families about 66 kilometers distance, just to access a junior high school education.  There is no save drinking water, as inhabitants still drinking from creeks and no functioning healthcare, occasioned by bard road condition. Telecommunication is completely out as there is no network to enable inhabitants access telephone communication.

 

Ebola-stöd i Monteserrado & Julhälsning från Liberia

Nu är vår femte och sista insats i full gång. Denna gång i Monteserrado som är regionen där även huvudstaden ligger. I början på veckan inhandlades material och igår Onsdag 18 Dec var första dagen med utdelning på platser som Bulu, Bentol och Low Cost Village. Som vanligt fokuseras på platser som drabbats och där smittspridningsbekämpningen är viktig.  Arbetet fortsätter nu av teamet på plats till Fendell Communities och Todee.

Här finns bilder – denna gång har vi fått julhälsningar till alla som stöttat under alla insatserna!

A Partial view of Low Cost Village a community developed by the UNHCR for 3000 Sierra Leonean Refugee who reintegrated into Liberian Communities where ebola killed 18 inhabitance

A Partial view of Low Cost Village a community developed by the UNHCR for 3000 Sierra Leonean Refugee who reintegrated into Liberian Communities where ebola killed 18 inhabitance

Bentol Victims receive ration

Bentol Victims receive ration

Cooking Oil ready for Ebola victims  in Montserrado County

Cooking Oil ready for Ebola victims in Montserrado County

Ebola Victims from Bentol community the capital of Montserrado appreciate SEFL for support

Ebola Victims from Bentol community the capital of Montserrado appreciate SEFL for support

Fifteen family heads in Low Cost Village receive support from SEFL-MSL

Fifteen family heads in Low Cost Village receive support from SEFL-MSL

Loading chlorine

Loading chlorine

Madam Bendu Quey wept profusely upon receiving ration following the death of 53 years old son K Quey, who was bread winner and olny health worker in the area

Madam Bendu Quey wept profusely upon receiving ration following the death of 53 years old son K Quey, who was bread winner and olny health worker in the area

Men busy working

Men busy working

Multi Services team arrive in Whit Plane after struggling with bad road in route to Bentol

Multi Services team arrive in Whit Plane after struggling with bad road in route to Bentol

Multi Services team sensitized Bulu Town  residence during hand out

Multi Services team sensitized Bulu Town residence during hand out

Sangay Kannah  1st from left  in the Low Cost community - said to have taken care of 3 ebola patience without protectative geer and did not contract the virus

Sangay Kannah 1st from left in the Low Cost community – said to have taken care of 3 ebola patience without protectative geer and did not contract the virus

 

Hjälp till avlägsna byar, bilen fastnar och teamet fast i Kakata

I natt fick vi den här rapporten från teamet. Mödosam dag igår, men teamet har nått ut till avlägsna delar, t ex Molon Town med 500 invånare. Molon Town har fått 40 handtvättshinkar, 640 flaskor klorin, 3100 portioner ris, 113 liter matolja och 6000 påsar med tvål. Att ge dem ett hjälp att förebygga smittspridning och få lite bättre matsituation och motståndskraft kostar alltså ca 10 000:- Ett bra nyckeltal om man undrar vad pengarna går till och räcker till.

Fortsätt stöd oss att göra mycket mer av det här som funkar och händer snabbt.
Bankgirot är: 876-6834

Teamet fastnade på hemvägen pga restriktioner att resa nattetid. Se nedan vad som delats ut igår. Och se bilderna !

”We are unable to reach to Monrovia tonight, on our way from the back of Bassa, due to restriction on the movement of people from 11:00 pm. We are forced to sleep in Kakata, hoping to reach to Monrovia in the morning.”

Last day counts in phase2 Grand Bassa

Detta bildspel kräver JavaScript.